Isac och jag skämmer ut oss på Ica

Isac och jag står i en seg kö på Ica. Jag ser att Isac står och vrålstirrar på killen bakom oss i kön, sådär som bara treåringar kan. Alla avledningsförsök misslyckas. Plötsligt säger han till killen -Jag har också en låtsaspappa. Killen svarar "Vad trevligt" och ler uppmuntrande mot mig. Isac fortsätter då med "Han jobbar också med poliskläder". (Ungefär nu börjar det bli riktig jobbigt, eftersom det såvitt jag vet inte finns någon låtsaspappa i vårt liv.) Killen, som har nån typ av uniform på sig frågar Isac var hans låtsaspappa jobbar medan jag söker en utväg. Isac har slut på svar och jag skämmer ut mig genom att spela döv och lägga väldigt stort fokus på att lägga varor på bandet.

Så här i efterhand skulle jag kanske kunnat sagt att nejmen Isac du har väl ingen låtsaspappa, men på nåt vis hade det känts som att säga "HEJ JAG ÄR SINGEL, SÅ ATT DU VET" till den ganska snygga killen i kön.

Väl i säkerhet i bilen frågar jag Isac varför han började prata med en främling på Ica. Isac berättar då att det var ju dagiskompisen A:s låtsaspappa, ingen främling. Ok, det var ju bra, det var alltså nån Isac kände igen, men varför sa du då att du hade en låtsaspappa när du inte har det? "För att A har fått en Blixten McQueenbil av sin låtsaspappa."

OKEJ, det förklarar ju verkligen saken.